vad jag skall säga eller skriva.. en liten rapport kanske? om någon nu skulle vara intresserad *ler*

sedan i söndags har vi vart i Östersund. Pappa M har jobbat och jag och Max har följt med och haft det bra. Östersund är en himla mysig stad om ni undrar. Vi hade tänkt gå på frösö zoo men de hade fräckheten att stänga i söndags när vi kom dit. kort säsong tycker väl jag då rå.  Men vi roade oss med att gå på stan och kolla affärer (inte så kul när man är pank som en kyrkråtta iof) samt titta på duvor och ekorrar på torget. Max som är ganska högljudd just nu underhöll hela resturangen i måndags kväll *suck* hoppas den här skrikperioden går över snart!!!

fö så är han typ överrallt just nu men han skall helst vara nära och vill amma hela tiden.. han har helt enkelt blivit bebis igen.. vill äta typ en gång i timmen på nätterna och amma flera gånger på dagen.. jag behöver _sova_

Mår inget vidare och brist på sömn gör inte saken bättre.. tänker inte gå in på varför jag mår sk*t här och nu men kort sagt bara för att man ler och fungerar utåt betyder det inte att man är ok.. inte ens jag klarar hur mycket som helst. vad jobbigt det är när man har hur mycket som helst att skriva men det finns inget sätt att göra det på utan att såra människor och det vill jag inte, har nyss blivit rätt rejält sårad själv av ngn som betyder massor för mig och vet hur ont det gör.. vill inte utsätta andra för det.. får nog skaffa en hemlig blogg där jag kan skriva alla dumheter *ler*  det kanske inte är en dum idé faktiskt.. eller som man ser på tv ibland nör folk har en boxningsboll att avreagera sig på.. men med min otur skulle den väl börja slå tillbaka!?!  nåja måste hitta något sätt att få ur mig hur jag känner om saker och ting. Annars exploderar jag snart

 Imorgon har jag massa jobbiga saker att göra..

Boka urnsättning av mamma.. vill inte!!!

kolla vad det kostar att gravera in mammas namn på gravsten.  Vill inte!!!

skrapa ihop pengar till att betala fakturan till begravningsbyrån och hoppas på att få tillbaka en del sedan Vill inte!!

Jag vill inte begrava mamma!! Jag vill inte känna mig så otroligt ensam som jag gör nu jag vill inte vara sårbar och betyda så lite för människor som betyder så mycket för mig. Jag vill inte bli så ledsen över att inte vara prioriterad när jag ju redan visste att det var så.. det var ingen nyhet liksom.. jag måste vara bra dum!

Igår var mammas begravning.. sitter med en klump i halsen och lyssnar på en av låtarna som sjöngs i kyrkan.. http://www.youtube.com/watch?v=kt7Dmcioo2g den killen sjöng den låten acapella i kyrkan (utan svordomarna då) och hans bandkollega Fonzi sjöng hard rock hallelulja oxå acapella kan bara säga att det var grymt imponerande.. dels av fonzi som var väldigt känslosam och gjorde det jobbigaste framträdandet någonsin. Vet att det skulle ha betytt väldigt mycket för mamma att just de sjöng just de låtarna för henne! Och det är otroligt häftigt för iaf mig att se att folk som vi barn inte ens känner är så berörda av att hon är borta.. hon kom att betyda mycket för många.. även för mig.. nåja dagen var fin. Vi börjae med att hissa den nyinköpta flaggan på halv stång (hade hellre  invigt med att hissa den i topp) massa stress och nerver senare åkte vi till lokalen där mina syskon varit jätteduktiga och fixat iordning allt i stort sett.. jag var mest ivägen kändes det som :oS De är duktiga dom.

vi åkte till kyrkan i god tid och kollade så allt var som det skulle. Det var det såklart :o) men det var riktigt jobbigt att ta sig dit fram till listan.. men den stod där precis så som vi ville.. helsvart blank med röda rosor och murgröna som slingrade sig över kistan och ner på kanterna.. och vi syskon hade ett arrangemang som lagts närmast mammas hjärta.. och så var det massa andra blommor där.. tänk att så många lagt ner så mycket pengar och tankar på vår mamma *rörd* Prästen var underbar!! jag fick en stor kram när hon såg att jag tyckte det var jobbigt direkt när jag kom fram till kistan.. och hon talade så himla bra om mamma under gudstjänsten.. inga omskrivelser eller sånt utan rakt ut hur hon hade levt och hur hon hade börjat ändra sitt liv nu de sista åren.. vad vi barn tyckte bäst om hos henne.. och hur hon ställde upp för sina barnbarn! För som jag sagt så många gånger förr.. hon var inte alltid världens bästa mamma men hon var en j*vligt bra mormor! Det kan ingen ta ifrån henne eller oss..

efter kyrkan så åkte vi till lokalen och fikade. och vi fick plats allihop och fikabrödet räckte gott och väl. Det var skönt att det var ööver men samtidigt så konstigt.. det är över.. iaf det jobbigaste, blir ju urnsättning sen men begravningen och allt med alla människor det är över.. "bara slut kvar" nu går allas liv vidare men vi lever med saknaden.. saknaden av en människa som skapat så mycket knas men som varit så oerhört levande och närvarande.. det blir ett stort hål.. större än vad jag kunnat föreställa mig..

känslan när jag gick ut från kyrkan.. då släppte allt och jag trodde jag skulle gå sönder.. kom så många tårar.. kvällen var underlig.. men vi fick en trevlig överraskning när vi kom hem, våra närmsta grannar hade ställt en jättefin blomma i kruka på trappen med ett kort där ddet står att de tänker på oss.. supergulligt!!

jag och Max la oss på soffan och gosade ett tag och han somnade.. mina leder knasade och jag fick tokont i hela kroppen.. sådär som när man blir riktigt genomförkyld och det värker bara man andas.. trodde det var just det.. en förkylning som nu bröt ut men med två alvedon så släppte både värken (nästan iaf)och frossan under natten.. skumt

nu skall jag ta en dusch och försöka få igång ett normalt liv här i vårt nya hus... ha det gott! och kolla länken ovanför.. Marcus som sjunger är grymt duktig!